2 april 2011
Sitter inne och förstärker min otillfredställelse genom att läsa en välformulerad insändare om arbetstid och miljö i dagens GP.
Tänk att så få vågar lyfta denna fråga. Detta är en sak som vi inte kommer runt om vi vill ta klimathotet på allvar. Vi kan handla miljövänligt och klimatsmart i det oändliga, men så länge vi tar ut produktivitetsutvecklingen i mer pengar istället för mer fritid, kommer vi att behöva göra av med dessa pengar genom en allt effektivare konsumtion under vår lika korta fritid. Så enkelt är det faktiskt.
Och vad ska vi då konsumera? Hittills har denna konsumtionsökning snarast i ökad utsträckning skett i särskilt miljöbelastande former som mer köttätande, större bostäder och mer resande.
Frågan om kortare arbetstid är dessutom en av ganska få frågor där det finns en tydlig intressemotsättning mellan politiker och väljare - och där väljarna vill mer, men politikerna stretar emot. Jag brukar ogilla skarpt när man talar om "politikerna" som en enhetlig grupp med särskilda brister eller en egen agenda. Finns det något generellt att säga om "politiker" så är det snarast att de är mer vidsynta, kunnigare och klokare än "vanligt folk" och precis så ska det vara. Men just i frågan om kortare arbetstid tror jag att det finns en intressemotsättning i det att politiker är mer måna om en ständigt växande kaka, därför att det gör deras politiska arbete så mycket enklare. Att förändra samhället genom att bara ge mer till några eller något är betydligt enklare än att vara tvungen att ta från en för att ge till en annan.
Jag vet att det finns krafter i riksdagen som fortfarande står upp för kortare arbetstid, framförallt inom miljöpartiet. Men dessa krav tenderar mer och mer att bli som sossarnas republikkrav; det är något man inte så gärna pratar om.
Går med i Nätverket för Kortare arbetstid. http://kortarearbetstid.nu/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar