lördag 29 november 2014

Trodde jag kunde skilja på vråk och örn
Den hängde länge över Söabergens branter. Kretsade några varv med vitt utbredd stjärt och utspärrade handpennor. Tog några ganska tunga vingslag förbi mobilmasten. Hittade en ny uppvind och kretsade upp igen. Ritade ganska stora cirklar över grantaggig horisontlinje. Gled på ganska rakt utsträckta vingar högt över Djupvik, tog lugnt höjd på ganska få vingslag allt högre och högre över Vikberget och tog sedan kurs tvärs ut över sjön. Åt mitt håll. Ett par storskrakar for som projektiler över vågorna undan mot sundet. Framme över Hansalands ekdunge gick den in i en ny lov: ormvråk. 

Vilken skönhetsupplevelse en inbillad mästare kan ge!

torsdag 27 november 2014

Jag har svårt att slänga avocadokärnor.

Jag har svårt att slänga avocadokärnor.

De är för stora, runda och sälungeögonvackra för att det ska vara enkelt att bara klubba ner dom i komposten. Detta fast jag vet att världen skulle översvämmas av avocados och sälar om inga valpsjukeparasiter, späckhuggare, norska sälklubbare eller förnuftiga lunchkonsumenter förpassade dom till mikroberna.
Men nej, jag ger mig. Det får bli några tandpetare i och ett glas till i fönstret, mitt framför fågelmataren, där jag försöker se till att den del av världen jag överblickar blir så översvämmad som möjligt av talgoxar, entitor och gråsparvar. 
(Och en bofink!)